Examensarbete om binaurala ljud och om manipulering av monoljud kan efterlikna binaurala ljud..

Binaurala inspelningar används när man önskar kunna bibehålla en 3- dimensionell upplevelse vid uppspelning, antingen genom hörlurar eller via högtalare. Vid inspelning används två mikrofoner som placeras antingen i öronen på en person eller i öronen på ett konsthuvud (en förenklad modell av ett medelhuvud). Man vill oftast använda ett konsthuvud för att underlätta inspelningarna och öka repeterbarheten, nackdelen är att konsthuvudet är en förenkling/modell av ett medelhuvud och man riskerar därför att försämra riktningshörandet jämfört med om man gör inspelningen i sina egna öron. En möjlig tillämpning för den binaurala tekniken är i cockpitmiljöer där det är höga störnivåer (brus) och ofta förekommande att flera personer talar samtidigt. Tack vare den binaurala tekniken kan man då jämfört med en mikrofon få ett riktningshörande och det blir lättare att separera de olika rösterna.

Detta examensarbete syftade till att undersöka om ENF kunde användas för att tidsbestämma inspelningar i Sverige. Med de framtagna verktygen har det visat sig möjligt att tidsbestäma inspelningar utifrån ENF. Mycket arbete återstår med att kvalitetssäkra sökresultat samt studera hur sökresultaten förändras i takt med att referensdatabasen växer. Här nedan beskrivs de saker som behöver implementeras samt förbättras..

Syftet med den här uppsatsen är att systematiskt inventera olika sätt att förändra en grundmelodi i standardlåtar inom jazzen. Jag har transkriberat inspelningar av jazztrios ledda av pianisterna Bill Evans och McCoy Tyner och analyserat hur de förändrar grundmelodier inom jazzen. Jag har systematiserat melodiska och rytmiska förändringar i kategorier och underubriker. Resultatet av forskningen är tänkt att kunna användas som underlag för konstruktion av undervisningsmaterial. Arbetet innefattar även egna inspelningar..

Syftet med denna undersökning var att medelst egen inspelning och analys av tempoaspekter i inspelningar av första satsen ur Beethovens pianosonat nr 31 i Ass-dur, op. 110 bidra till ökad förståelse för agogik i musikalisk interpretation. För att besvara syftet formulerade jag forskningsfrågorna:1. Hur kan jag som interpret använda mig av andras inspelningar vid utformandet av min interpretation?2.

Denna uppsats syfte och mål har varit att undersöka distribution och funktion för den i dellboska partikeln e. Undersökningen utgår från material transkriberat dels från egna inspelningar, dels inspelningar från Swedia2000projektet. Analysen uppdelas sedan på två delar; en första grammatisk undersökning för att fastställa regler för distributionen, somgenomförs utifrån skribentens och informanters språkkänsla samt konkordansundersökningar. Dessa resultat ligger sedan till grund för undersökningen av partikelns funktion i diskursen utifrån definitioner av diskursmarkörer. Slutligen har undersökningen visat att partikelntroligtvis kan införas under begreppet final dubblering av negation, samt också kan definieras som en diskurspartkel med funktionen att signalera övertygelse om att det som sägs är riktigt, och något som inte bör ifrågasättas..

Tre inspelningar av svävare av modellen IH-6 jämfördes med inspelningar av tre olika båttyper. Lyssningstest genomfördes på Luleå tekniska universitet där försökspersonerna fick jämföra och uppskatta vilket ljud de tyckte skulle vara mer störande att lyssna på under en längre tid. Försökspersonerna fick ett scenario som de skulle tänka sig in i medan de lyssnade på ljuden. Lyssningstesterna var ett så kallat AB7-test, som innebär att försökspersonen får skatta hur mycket bättre ett ljud är än ett annat. Testerna visar att tomgångskörning av svävare var det som uppfattades som mest störande under en längre tid jämfört med olika båtar som gick på tomgång.

Det ha?r arbetet handlar om hur jag utvecklar mitt oboespel och min musikaliska fo?rsta?else fo?r tva? stycken: Mozarts oboekonsert (sats 1 och 2) och Strauss oboekonsert (sats 1). Anledningen till att jag har valt just dessa stycken a?r att de vanligtvis a?r obligatoriska pa? provspelningar. Eftersom jag ga?rna vill ha ett orkesterjobb ma?ste jag fo?rst vinna en provspelning.

Examensarbetet undersöker vilken stereoteknik som uppfattas ge den mest verklighetstrogna återgivningen av konstmusik samt om valet av stereoteknik påverkas av ljudteknisk eller konstmusikalisk bakgrund. Undersökningen gjordes i form av ett lyssningstest där deltagare i tre grupper fick, efter att ha lyssnat till en konstmusikalisk ensemble live i en konsertlokal, lyssna till tio olika inspelningar av samma stycke vars enda skillnad var vilken stereoteknik som använts vid inspelningen. Deltagarna ombads att gradera hur väl inspelningarna speglade verkligheten samt rangordna dem efter vilka de ansåg låta bäst oavsett hur trogna verkligheten de var.Studiens resultat visar på att konstmusikalisk och ljudteknisk bakgrund påverkar valet av vilken stereoteknik man föredrar och vilken man tycker låter mest likt den verkliga upplevelsen av musiken live. Av resultatet kan man också utläsa att personer inte konsekvent anser att de inspelningar som låter mest verklighetstroget är den man anser låter bäst..

Det ha?r arbetet handlar om hur jag utvecklar mitt oboespel och min musikaliska fo?rsta?else fo?r tva? stycken: Mozarts oboekonsert (sats 1 och 2) och Strauss oboekonsert (sats 1). Anledningen till att jag har valt just dessa stycken a?r att de vanligtvis a?r obligatoriska pa? provspelningar. Eftersom jag ga?rna vill ha ett orkesterjobb ma?ste jag fo?rst vinna en provspelning.

Det ha?r arbetet handlar om hur jag utvecklar mitt oboespel och min musikaliska fo?rsta?else fo?r tva? stycken: Mozarts oboekonsert (sats 1 och 2) och Strauss oboekonsert (sats 1). Anledningen till att jag har valt just dessa stycken a?r att de vanligtvis a?r obligatoriska pa? provspelningar. Eftersom jag ga?rna vill ha ett orkesterjobb ma?ste jag fo?rst vinna en provspelning.

Det ha?r arbetet handlar om hur jag utvecklar mitt oboespel och min musikaliska fo?rsta?else fo?r tva? stycken: Mozarts oboekonsert (sats 1 och 2) och Strauss oboekonsert (sats 1). Anledningen till att jag har valt just dessa stycken a?r att de vanligtvis a?r obligatoriska pa? provspelningar. Eftersom jag ga?rna vill ha ett orkesterjobb ma?ste jag fo?rst vinna en provspelning.

Syftet med mitt arbete är att sätta fingret på vilka byggstenar och aspekter som i en ensemble frambringar ett så kallat sväng.Jag har intervjuat ett antal välkända, idag verksamma, jazzmusiker för att få ta del av deras bild av begreppet sväng och vilka byggstenar de anser vara nödvändiga för att uppnå detta. Jag har därefter presenterat dessa intervjusvar i en utvald jazztrio där jag själv ingår som basist. Trion har under fyra veckors tid repeterat ett antal låtar som spelats in vid varje repetitionstillfälle. Trion har efter varje inspelning lyssnat, analyserat och diskuterat kring huruvida musiken svängt och kopplat ihop detta med intervjusvaren, vilka fungerat som en vägledning. Arbetet mynnade ut i en konsert där trion utökades till en kvartett med hjälp av den drivne jazzpianisten och hammondorganisten Kjell Öhman, som medverkar på två av de fyra inspelningar som dokumenterats under arbetets gång.Jag har tillsammans med trion analyserat skillnaderna mellan de fyra inspelningarna huruvida vi förhållit oss till en fjärde musiker och utvecklas under dessa fyra veckor.Genom inspelningar, intervjuer och diskussioner har jag kommit fram till att timing, melodiskt samspel, lyhördhet och framför allt ödmjukhet, är några av de viktigaste byggstenar som utgör grunden till vårt eftersträvansvärda sväng.

Sammanfattning Bakgrund: Accentmetoden är en rytmbaserad form av röstterapi som har använts av logopeder sedan 1930-talet. Studier har kunnat påvisa Accentmetodens effektivitet hos patienter med organiska, icke-organiska och funktionella röstbesvär. Dock har dessa studier haft behandlingar med Accentmetoden som överskrider svenska traditionella behandlingsserier i antal sessioner. Syfte: Studiens syfte var att undersöka Accentmetodens effektivitet inom en ram som motsvarar en behandlingsserie i logopedverksamheten i Västerbottens läns landsting samt att jämföra överensstämmelsen mellan patienters subjektiva bedömning och logopedernas perceptuella bedömningar av förbättring av röstfunktion efter avslutad behandling. Metod: Tre patienter med funktionella röstbesvär fick genomgå en behandlingsserie innehållande sex behandlingar. Varje patient spelades in totalt sex gånger; två inspelningar genomfördes före behandling, tre inspelningar genomfördes under behandlingsseriens gång och en inspelning genomfördes vid återbesök ca fyra veckor efter avslutad behandling. Självskattningsformulär i form av VAS-skala (VAS) och Rösthandikappindex (RHI) besvarades av patienterna före och efter behandling.

Binauralt ljud innebär återskapandet av ljudsignaler så som människan uppfattardem. Detta kan genomföras med hjälp av en teknik bestående av två mikrofonersom placeras vid öronen på ett dockhuvud. Uppspelning av ljudet i hörlurar gör attkänslan av avstånd och riktning bevaras. Tekniken har utvecklats sedan slutet av1800-talet men fortfarande inte brett ut sig och nyttjats i någon större utsträckning.Denna rapport undersöker vad binauralt ljud gör för lyssnarens upplevelse av ljud,samt diskuterar varför denna teknik inte används mer.Genom en undersökning bland studenter på Kungliga Tekniska Högskolan iStockholm har vi jämfört en binaural inspelning, skapad specifikt för denna studie,med samma inspelning i monoljud. Samtliga deltagare ansåg att den binauralainspelningen var mer verklighetstrogen och flertalet rapporterade fysiska reaktionersom en följd av detta.